Om att välja namn...

Arvid & Vidar mina hjärtan!

Fredag den 31 augusti, namnsdag idag har Vidar och Arvid. Samma bokstäver, samma betydelse och finaste namnen i världen. För mina fina pojkar, här oftast benämnda som Stor och Liten heter ju just så och har namnsdag idag, samma dag!

Om det var planerat att bli så..? Nja, vet inte det. När Stor föddes, 6 veckor för tidigt med akut kejsarsnitt, var vi inte riktigt beredda. Jag hade börjat fundera på namn och skriva listor. Vi spelade Kiss "I was made for lovin' you baby" för magen varje kväll, jag var på spa, satt i soffan på fikarasten på jobbet och kollegorna sa att jag såg klar ut. Morgonen efter hade vattnet gått och några timmar senare var vi helt plötsligt föräldrar till det sötaste lilla livet vi någonsin skådat, lite tillplattad panna efter att ha legat som en fällkniv i sätesbjudning. Men vad skulle han heta? Arvid! sa mannen, naee tyckte jag, kollegans son hette ju det... Jag kontrade med Nils, tyckte att Arvid lät hårt och den lilla parveln på 46 cm och knappt 2½ kg väl borde heta något mjukare..? Namnboken som låg i sällskapsrummet på prematuren där vi fick stanna några veckor lästes flitigt, vi googlade namn och fick förslag från alla håll. I journalen stod det "Gossen Sxxxxxm" och sköterskorna frågade dagligen om han hade fått något namn. Efter några dagar och bläddrande i kalendern kom Vidar på tapeten, det var ju samma bokstäver som Arvid men tycktes mig lite mjukare då. Mannen gav med sig och stor fick heta Nils Vidar med det senare som tilltalsnamn.

Så gick det 16 månader och det var dags igen, kejsarsnitt även denna gång för lillebror ville också ligga i säte. Vi hade på känn att det var en pojke, men kanske kanske var det en tjej... Rut, Ebba, Astrid figurerade men var inte lönt då det var världens sötaste lilla pojke som lyftes fram! Men vad skulle han heta? Kalender, namnbok, förslag från nära och kära, googlande, funderande och innan mannen åkte från sjukhuset hem till Vidar så hade vi nog bestämt oss för Edvin. Vi ville ha ett namn som var ungefär lika långt, lite gammalt, svenskt och som skulle rimma bra med storebrors namn. Liten och jag blev ensamma, han åt och sov och mamma surfade på namnsidor, tänkte och tittade på knytet i famnen och kände att nej, någon Edvin var det inte! Det var ju en... När mannen kom på morgonen kände han precis lika. Jag skickade ett sms till kollegan och fick "ok", Arvid var det enda rätta!! Sven Arvid, att det är samma bokstäver är lite kul, men även praktiskt om man börjar på fel namn kan man alltid rädda upp situationen! ;)  ArvidarVidarvid...

//Sandra

Pssst! Idag jobbar jag förresten sista dagen på en månad, hela september ska jag vara föräldrarledig och mysa, busa, leka, pyssla med mina busar innan dagis och det riktiga vardagslivet börjar!