Korsning, vridning, korsning, vridning... |
Visst är de vackra knyppelpinnarna |
En bit av den spets som jag började knyppla för 14 år sedan... |
Tur att jag har kvar den här boken så jag kan återuppta kunskapen... |
Eller är det mest för barn..? Bild ur boken |
Jag har hittat min knyppeldyna! Eller hittat och hittat, jag har vetat precis var jag haft den men jag har nu tagit fram den ur gömmorna, kännt lite på den och tänkt tanken att jag kanske skulle knyppla lite... Men minns jag hur? Det är faktiskt 14 år sedan jag knypplade. Korsning och vridning vet jag att det bygger på, enkelslag, vävslag och dubbelslag. Mönstret har jag kvar och även boken "Knyppling" av Sally Johansson från 1964.
Ja, vem vet, kanske provar jag lite innan jag stoppar undan den igen, mest bara för att se om/ eller se till att jag kan. Tycker gamla tekniker är roliga och viktiga att bevara och om jag håller mina kunskaper vid liv så kan jag ju åtminstone föra det vidare en generation till. Det är mina funderingar en vanlig syföreningsmötes tisdag!
//Sandra
7 kommentarer:
Oj, blir så imponerad över allt du kan! Ha en fin kväll! kram elin
Jg minns när man knypplade på syslöjden. Ganska kul, men inte riktigt nåt för mitt tålamod!
Fint blir det!
Knyppling ser verkligen avancerat ut.
Kram
Anneli
Ojoj läckert!
Åh vad jag önskar jag kunde knyppla!
Jag lärde mig knyppla i slöjden, det blev en liten spets och jag tänker på den ibland, det var inte så många som kom till knypplingen...
Så himla coolt! Otroligt fint!
Skicka en kommentar