Såhär är det!



Skor som iallafall ser snabba ut!

Under det här året som föräldrarledig har jag två mål, jag ska bli:

1. en löpare
2. en hejjare på att baka surdegsbröd!

Jaha, varför då kanske någon undrar, ja varför inte? Löpare för att jag alltid någonstans beundrat dem som helt enkelt och utan ångest snörar på sig löpardojjor, ger sig iväg i ur och skur och kommer tillbaka som en ny människa. Med löpare menar jag att jag otvunget ska kunna ge mig ut på en milsrunda utan att ha en nära döden upplevelse. Det började med att jag efter en ettrig dag tillsammans med "kan själv" och "vet bäst" behövde gå en promenad, i en nedförbacke började jag trippa lite och tänkte att varför inte testa att springa lite. Jag överlevde en kvarts springande och huvudet rensades, mamman blev gladare och piggare, trots näst intill döende. Sedan har det fortsatt, jag anammade Martina Haags tips att dra på sig tightsen på morgonen för att det känns så himla töntigt att ta av dem utan att ha tränat. Hur det går? Jovars, med peppig musik i lurarna klarar jag nu 5 km på spåret med lungorna någorlunda intakta. Låtlistan startar med "Addicted to you" och jag kommer hem någongång mellan "Happy" och "Stayin' alive"! Mannen undrar hur jag kan springa med musik i öronen men jag undrar hur jag skullle kunna springa utan, för om jag hörde mina flåsande andetag så skulle jag ge upp på en gång.

Och det här med surdegsbröd? Jo, jag har tre grabbar som växer i rasande fart och rätt vad det är så sitter de väl där till mellis med varsitt mjölkpaket och äter mackor på löpande band! Jag har provat på lite olika surdegsgrunder och bröd och jag lär mig allt eftersom. Det är lite nördigt, roligt, exprementellt med bubborna, jäsningen och att pricka rätt för att få ett håligt fint bröd. Bloggen Pain de Martin och Lite mer Pain de Martin bjuder på mycket kunskap och recept!

Så stackars lilla bloggen får inte mycket kärlek nuförtiden, men att vara föräldrarledig är minst sagt en heltidssyssla! I mitt förra inlägg (för 2 veckor sedan!!) kunde ni se hur en dag i mitt liv ser ut, för det är inte bara löpning och surdegsbakande som jag ägnar mina vakna timmar åt, Stor har lärt sig cykla, Mellan pottränar och Liten har börjat med smakportioner! Virkning, pyssel och foto hinns inte riktigt med just nu!

Som kanske har märkts så har jag lagt ned Härmapan, jag hinner som sagt inte riktigt med och deltagarintresset svalnade, men jag gillar fortfarande tanken på att ge cred till den man apar efter och apa efter kommer jag alltid att göra så vem vet kanske återuppstår Härmapan en dag!?

Önskar dig en fin dag, Sandra